Det är en speciell känsla att investera i en omsorgsfullt tillverkad väska från ett varumärke med arv och anor från en svunnen tid. Modehus som Chanel, Hermès, Dior och Mulberry är bara några exempel på varumärken med decennier av historier, drömmar, kärleksbrev, missöden, hantverk och framtidsvisioner, något som även brukar avspeglas på prislapparna. Nedan delar jag historien bakom ett anrikt modehus som ofta förbises när man talar om designerväskor, troligtvis till följd av den betydligt lägre prisklassen.
Låt oss börja med den sedvanliga anekdoten då jag har förstått att det är fler av er som uppskattar den. Det är ingen hemlighet att jag älskar väskor. Enda sedan jag var liten har det varit väskorna jag dragits till i såväl leksaksbutiken som i mormors garderob. Det är någonting med deras funktionalitet i kombination med design som tilltalar mig. Jag drömmer om historierna en kvinnas handväska bär på och appelleras till mystiken i vad de döljer på insidan. Min första märkes-väska kom från Longchamp, jag var nyss fyllda 13 år och skulle börja sjunde klass till hösten. Jag hade sparat ihop till den klassiska Le Pilage-väskan helt själv och i juni när den äntligen blev min packade jag den varsamt med mina skolböcker och pennskrin så att den skulle vara redo för skolstart. Sen stod den där, bredvid mammas antika spegel i hörnet av mitt sovrum så att jag kunde se den varje morgon när jag vaknade. Jag kunde knappt bärga mig i väntan på första dagen i skolan då jag skulle få bära den för första gången. Den var rosa med bruna läderdetaljer och tillsammans med min loppis-fyndade Odd Molly-tröja skulle jag äntra skolan som en ny person. För mig representerade den nystart, mognad och hopp och av det skälet kommer den rosa nylåndrömmen alltid att ligga mig varmt om hjärtat.
"Väskan som i Väskan med stort V är för mig en representation av den flicka, tonåring och kvinna jag vill vara."
Tio år har passerat och i takt med att jag har växt upp har min stil förändrats och väskan ersatts av nya som för mig i stunden representerat den person jag velat vara. Om sanningen ska fram har tanken aldrig slagit mig att köpa en Longchamp-väska på nytt då det skulle kännas som en slags regression till mitt 13-åriga jag. Eller ja, tanken hade inte slagit mig tills en dag för några veckor sedan då jag såg en tjej på stan bära en nätväska med bruna läderdetaljer. Väskan påminde inte om något jag sett tidigare men handtagens form och design avslöjade att det var Longchamp. Nyfiken på hur varumärket utvecklats de senaste åren klickade jag mig in på deras hemsida. Man kan säga att jag blev minst sagt positivt överraskad. Men först och främst kan vi ta en titt på det franska modehusets historia.
HISTORIA
Året var 1948 när Jean Cassegrain öppnade sin första butik i centrala Paris. Under hans uppväxt hade hans pappa ägt en tobaksaffär men istället för att följa i sin faders fotspår drömde Cassegrain om att tillverka accessoarer i läder. Hantverk, kvalité, arbete och service blev ledorden och butiken döpte han till Longchamp efter att ha hämtat inspiration från ridsporten. Verksamheten utvecklades och vad som började med pipor och pipfodral i slutet av 40-talet övergick senare till handbagage och reseaccessoarer när Cassegrains söner själva började upptäcka världen under 60-talet.
1993 lanserade modehuset ett designsamarbete mellan Philippe Cassegrain och Isabelle Guyon, resultatet blev signaturväskan Le Pilage. Namnet betyder "vikning" på franska och är mycket passande för den hopfällbara väskan som går att vika ihop till en fjärdedel av sin storlek.
"Hantverk, kvalité, arbete och service blev ledorden och butiken döpte han till Longchamp [...]"
Under åren har varumärkets väskor burits av många stora namn och modeikoner däribland brittiska kungligheter som Prinsessan Diana, Kate Middleton och Megan Marple. Vidare är supermodellerna Kate Moss och Kendall Jenner bara två av de franska modehusets många ansikten utåt.
Den ikoniska loggan föreställande en häst och ryttare har förblivit densamma sedan varumärkets begynnelse och likaså har verksamheten stannat inom familjen. Idag styrs företaget av Cassegrains barnbarn Jean, Sophie och Oliver som tillsammans delar på ansvaret.
MITT NÄSTA KÖP
En uppmärksam person kan ha upptäckt strandväskan från Longchamp som jag delade i ett föregående inlägg (läs HÄR) men utöver den samt den ikoniska Le Pilage har jag också identifierat mitt nästa väsk-inköp.
Modellen jag fallit pladask för kallas Roseau Bobo Bag och kommer i flera färger och utföranden. Personligen dör jag för de neutrala färgerna Black, Paper, Turtledove och Natural (skräll!!) men sneglar även lite på den vinröda nyansen Plum. Samtidigt som designen påminner om den på välkända modeller som Jackie från Gucci och Hermès Picotin så är den ändå säregen.
Låset i silverfärgad metall efterliknar en bambukvist och väskans mjuka läder ger den ett avslappnat intryck. Klassisk och tidlös, perfekt att både klä upp och ner.
Kendall Jenner har representerat varumärket sedan många år tillbaka. Bildkälla: Achat d'Art
Det var allt för mig denna gång. Hoppas ni gillade denna lilla artikel. Själv är jag mega-pepp på att se detta klassiska varumärke göra comeback på modescenen.
Xx